Bland supermysigt te och lovikavantar. 

Kvällsfunderingar om dejting. Ny sida? Ny sajt? Vilken? Loggade in med mitt och min gamle väns fejkkonto för att kolla läget i kväll, inne på dejtingsajten. Vill egentligen inte tillbaka dit. Har ju inte gjort det hittills och borde väl inte. 

Läste om en man som gillar att vara glad. Alltid. För det är så bra. Han tränar, för han mår sååå bra. Han reser, för det är sååå roligt och bra. Om man vill ha roligt ska man vara med honom, för han är a l l t i d glad. Sååååå bra. Hade lust att skriva och fråga vad han gör när han gör illa tån. Hahaha,  guuuud va roligt att slå i tån.  

Nä, skämt å sido. What to do?  Något måste ju hända i alla fall. 

”People you see in the gym”.


The unvited gympartner råkade jag ut för idag. Gillar att höra mej för om det är något jag undrar över, eller behöver hjälp. Dessutom finns det ju en del som man pratar med hela tiden, och ibland tränar med. Idag blev jag kallad för lilla gumman. Don’t you ever ever call me lilla gumman. Om jag inte ligger och grinar och är ledsen i soffan med ett glas rött handen. Skulle sätta mej på den sittande alternativt halvliggande benpressen, när det krånglade lite. Kommer fram två (helt okända för mej, säkert nya där) unga män, som precis använt maskinen. Lilla gumman behöver du hjälp? Du ser ut att kanske ha XX kg i vikt på den här maskinen. Nu är ju jag den som faktiskt kan hålla masken, så tackade nej vänligt, och ökade dryga sextio kilo mer än vad de hade när de använde den. Lilla gumman. Nejtack. 

Wednesday, in the middle of the week. 

Mmmm. Bridget Jones also known as Tears and Pearls did it again. Efter våran lunch skulle jag slänga lite bös i en stor tunna. Den stod ganska långt bort, inte där den brukar. Först började jag sparka lite lätt på den,  så att den skulle flytta på sig. Ja. Det är jobbigare att gå och hämta en sån där lyftmaskin.  (Som den brukar stå på vid den tiden) När den inte flyttade på sig så himla mycket, tog jag tag i den med en hand Och liksom drog i väg den. Den flyttade på sig typ en meter, men hamnade på snedden. Ja, ni kan ju gissa själva vad som hände. Ganska så mycket bös hamnade på golvet. Och där ligger jag. Eller sitter på knäna böjd framåt, och försöker skrapa upp allt med handskar på händerna. Fläker ut det lilla jag har kvar av brösten eftersom jag hade min sommartröja på mej. Och den var visst rätt så vid när man böjer sig så. Tydligen. Likt Bridget Jones när hon hamnar i centrum i andra filmen när hon hamnar i gyttja alternativt åker ner för brandstegen med rumpan i vädret, står mina kollegor och skrattar med mej. Med fem stycken mobilkameror flashandes framför. Ja. Ok. Idag bjuder jag på mej själv. 

Hans kollega M frågar tidigare med hjälp av tummarna hur det är. Denna gång vet jag faktiskt inte riktigt vad han menar. Så gör lite blandade gester med tummarna. På eftermiddagen säger jag att angående mej själv är det tumme upp, tumme åt sidan. Tumme upp, tumme åt sidan.  Det varierar lite alltså. Men det är väl livet som är så. Huvudvärken är borta, och har varit på topp idag.  Mycket på topp. Annars vet jag inte. Han hoppas på tumme upp snart. 

Blaj och Stockholm. 

Huvudvärken jag haft sedan lördag kväll försvinner på tisdagen. Vet inte var den kommer ifrån, vet dock att den inte känns som vanligt. Måndagens trötthet och snurrig värk försvinner under tisdagen. Dock läsglasögon på, dessutom öronproppar som jag knappt kan använda för jag är så ovan att ha dem på jobbet, och vet inte om jag pratar tyst eller högt. Meningen var att träna på Ynglingens nya jobb efter jobbet. Men åkte dit utan träningsväska. Blev en stunds prat och en kaffe med fina, innan jag åkte och handlade och hämtade ut ett paket som Postnord är för lata för att lägga i min postbox. Den får plats. Lovar. Träning i morgon då. 

Bokade och betalade biljetter till Stockholm i början på november. För att hälsa på fina Insida vs utsida. Hoppas dock även att Matt/Kunken är hemma i krokarna för en öl med oss. Eftersom jag inte var I Göteborg när han var på den sista Bruce Springsteen konserten i somras. Nu är det ett par år sedan sist. 

Mellan sommar och höst. 

Den riktiga hösten är på väg. Känner det i luften. Känner det på morgonen då det är kyligare än tidigare. Jag har väntat. Och längtat. Väntar på att löven ska skifta färg.  Väntar Och längtar efter mycket. Igår föll höstens första riktiga skyfall över jobbets alla byggnader under fredagseftermiddagen. wp-image-1075244016jpg.jpgJag åker hem när det är uppehåll.  Och kanske har det Inte ens regnat hemma hos mej. Kvällen kommer och jag ser på Conjuring 2. Vill se skräck. Känna den där fredagskänslan man tycker att man ska få. Ha. Bra film. Men måste det alltid vara en massa demoner?  wp-image-1843551067jpg.jpgVaknar efter tio timmars sömn på lördagen. De finfina påsarna under ögonen bevisar att jag sovit för länge. Byter lördagspowerwalken mot ett pass på gymmet. En lördag på gymmet.  Länge sedan. Ynglingen sms.ar någon dag innan. Saknar mej, och jag hade redan haft honom i åtanke. Saknar honom. Träna och hälsa på honom på den träningsanläggning där han är nu, på tisdag.

Sting a Bee.  

Jag skulle egentligen bara dammsuga upp ett gäng döda getingar (som av någon anledning invaderat och kvartat hos mej från en dag till en annan) och annat bös på balkongen igår. Helt plötsligt sitter jag där,  iförd endast en något halvbrunblek kvinnokropp och linne, utan bh och rycker loss klick-trägolvet.  Bit för bit. Pö om pö. Dammsuger under och svabbar. Klickar ihop trätrallar. Drar ut soffan, kliver över, med dammsugaren och tar där med. Två timmar senare har jag fortfarande inte ätit sen lunch, svettig och vet inte vad jag ska göra först.  Landar senare i soffan och dör en smula.  

Kommer till jobbet torsdag morgon, vi diskuterar saker. Och vi måste göra om stora rummet. Pronto. Skulle gjorts förra året, men det händer ju inget? Nya möbler med mera, organisera om yadi yadi yadi. Åker och möter Ias hemlis. Lets go swim. Jag simmade väldigt mycket förr, men nu är det fem år sedan. Fyrtiofem minuter simning. En stund i bastun. Kommer hem. Har inte med mej bikinin. Alltså, ärligt. Vad har jag i huvudet? Låter kaffet bli fesljummet och jag åker tillbaka. De fanns kvar som tur var. Inser att någonstans ovanför eller på sidan om min balkong där jag inte ser, måste getingar ha en klubb där de ses för att umgås. För när jag satte mej på balkongen låg det sex stycken döda och halvdöda getingar och myste. 

Pick me up. 

I söndags avregistrerade jag mej på den nya dejtingsajten. Nej.  Den var inget för mej. Den var rörig och väldigt tråkig. Fattade inte konceptet riktigt. Någon kväll får jag väl försöka hitta någon ny sajt att kolla in. 

För övrigt kanske man borde ta tag i det där som heter vitaminer. Har inte ens tänkt på det de senaste veckorna. Trots att två av burkarna finns på köksbordet.  

Och jag blåser ballonger på jobbet, för det är en sån vecka.

Du är världens sämsta planeringsmänniska utbrister jag, (åtminstone privat) samtidigt som jag ger E.L en kram utanför caféet.  Men jag gillar dej ändå.  Vi dricker våra stora latte och äter någon kladdkaka med krämig maräng på toppen. Den är god, marängen smälter i munnen, kakan kladdig. wp-image-1248995394jpg.jpgOch det är precis som om hon sitter och väntar på att jag ska säga något. För hon tittar på mej, på ett sätt. Speciellt. Nåväl. Hon är ingen planeringsmänniska, så vi säger hejdå kram kram tidigare än väntat. Jag åker hem. Rotar fram min sexlåda. Den är i n t e uppdaterad på ett tag, en nästan tom tub slängs, och vad gör vissa batterier där, när de inte passar till annat?  För att andra saker slutade att fungera?  Kondomer? Varför tog jag inte dessa först? Inte för att jag ligger hejvilt, (remember those days)  men man kanske kan kolla datum?

Måndag morgon och jag lämnar över min gamla mobil till en kvinna på jobbet. Till låns och jag säger innan hon går att jag har raderat whatsapp och messenger, för det kanske är lite lite lite känslig information där. För vet inte hur det fungerar om det är kvar. Hon skrattar Och ler finurligt. Jag lämnar träningsväskan på jobbet, för orkar inte. Hämtar nya arbetsskor vid Järntorget. Åker hem. Duschar. Och ja, det var väl allt. Han log lite i dag förresten. Stannade faktiskt kvar och såg.

Taking it easy.

Jag gjorde rätt i att tacka nej till ett restaurangbesök. Även om det hade varit kul. Det är inte ofta jag känner så, att jag tackar nej till roligheter. Allt som oftast är jag med, om inget krockar med något annat. Jag gjorde inte så mycket igår. wp-image-1058411024jpg.jpgLagade pannkakor, såg på film, kollade klart de sista avsnitten av Nashville  som jag glömde av i våras. Det finns saker att göra. Lite småfix, men inte nödvändigt att göra nu. Dock har jag fortsatt  rensat bort halva mitt badrum i saker som har slängts. Snart en powerwalk, i eftermiddag förhoppningsvis en fika med E.L. 

I’ve had a few little love affairs.They didn’t last very long and they’ve been pretty scarce. I used to think that was sensible. It makes the truth even more incomprehensible

På fredagskvällen ser jag nostalgifilmen Pretty in Pink.  Skyfflar in choklad i munnen som egentligen ska vara till lördag kväll.  Går och lägger mej samtidigt som jag har en tankebubbla med en trött emoji och den där pistolemojin bredvid. Vaknar upp till en lördagsmorgon, som doftar starkt av frisk höstluft och sätter mej på balkongen för en kaffe och en cigg. Strax innan nio pluggar jag in lurar i öronen. Trycker igång Runtastic och beger mej ut. Första låten ut är Sylvers version av Abbas Lay your love on me. September visar sig äntligen från den sida jag vill. Sol. Lite kyligt men ändå friskt. Jag har tur, slipper vänta vid rödljus och kan glatt tyst sjunga med i Hanne Boels låt I want make love to you medan jag ser frisören tvätta sina fönster innan det är dags för öppning. 

Jag powerwalkar längs bilvägen. Raksträckan innan den branta backen. Vilar inte innan, men samtidigt som Nanne tar ton, mjukar jag upp stegen istället för hårda och börjar promenera i rask takt. Uppåt. Pulsen slår, jag ser din blick. Åh, jag är i ett hjälplöst skick. Jag kan bli räddad först om du, ger mun mot munmetoden nu. Tre låtar senare är jag uppe. Istället för att gå höger, ner och hem.  Bestämmer jag mej för vänster, upp sedan tillbaka. Ser en bekant bil. Men jag vet inte.  Jag promenerar i välkända områden. Lilla dyra Ica. Servicestället där jag brukade hämta ut paket. Kommer ihåg förra sommaren på en restaurang när en kille frågade Hur är det? Det var längesedan vid toaletterna, där vi råkat stöta på varann. Och jag fick leta i minnet. Har vi hånglat? Legat? Det visade sig att han jobbade just i den butiken. 

Kizz vrålar ut Heavens on fire samtidigt som jag småspringer över en stor väg utan rödljus. Äntligen går vägen lite nedför. Och när jag senare ser ena sidan på mitt hyreshus sjunger Cher Baby save up all your tears inser jag att pms.en från igår är slut och Runtastic visar att jag har gått elva komma sextiofem kilometer på en timma och Fyrtiosju minuter.  

Växterna är i alla fall vattnade.

Det är lugnare på jobbet torsdag och fredag. Tackar för det, trots huvudvärk på grund av att luften står still. Det är kvavt och uttröttande. wp-image-2037967563jpg.jpgVi bakar äppelpaj och kokar riktig vaniljsås till fredagens kaffe efter våran lunch. In på H&M för att handla. Hem. Duscha för att sedan inta balkonghäng med bok och kaffe. En timma senare sätter jag mej I soffan för att fortsätta läsa. Inser att jag har börjat läsa den sista boken i serien. Utan att läst de andra. Även om de är fristående.wp-image-1864341646jpg.jpgMen ögonen går ihop. Och trots att jag hör bilar susa förbi fort, trots att jag hör barn leka långt nere på gården, halvsover jag i en timma. Nickar till. Vaknar.  Och när champinjonerna och löken fräser i stekpannan i köket, kommer snyftningar. Jag vet inte om jag vågar skriva. Men när jag blev faster gång till. Kände jag inget. Ett barn till. Jaha. En axelryckning. Jag känner inget. Kanske för att de flyttat så långt bort. Kanske för att jag är en ensam singel som rent utav känner sig tvingad att sitta på en dejtingsajt. För ja.  Jag känner mej tvingad av mej själv att vara inloggad. Svara trevligt på mail. Starta egna konversationer. Men vad ska jag göra? Det finns ingen som knackar på min dörr, som säger hej! Ska vi dejta? Du och jag?  Jag vill verkligen det.  Jag gråter när jag äter min middag I hopkrupen i soffans hörn. Istället för Bridget Jones Ben och Jerry glass, är det couscous och någon slags gryta jag har rört ihop. Allt ihoprört, i en skål med sked. (Ja, jag är fortfarande trettiosju) Redan med någon slags pyjamas på. wp-image-1678176153jpg.jpgKollar på Go kväll. Inser att det är rogivande? What?  Redan i tisdags, samma dag som C.O frågar oss tjejer om en middag på restaurang i morgon lördag, tackar jag nej. Mest för att hon skrev o.s.a senast idag! Varför så bråttom? Jag orkade inte bestämma mej där och då.

Nothing more, Nothing less. 

Just ja. Jag har blivit faster till ytterligare en pojke. I söndags fick min bror i Bollnäs sitt andra barn. Veckan går. Jag tränar tisdag och onsdag. Enbart styrka. Powerwalks kommer i helgen.  Snart ska man väl få ordning på allt. Tog en fika med en från dejtingsajten i kväll. Den nya. Ett snabbt beslut. Nja. Tror inte det blir fler. Men kul att ses. Får se om jag stannar kvar där inne,  eller om det kanske blir någon annan.  Ett som är säkert är att jag inte kommer att gå in på den gamla sajten.