Fredag. Och jag märker av att för varje timma som går av veckan. Blir jag mer och mer pigg. Det är som om veckornas mittendagar spelar ett spel där jag är med. Där jag kommer in i någon slags bana av håglöshet slash noll energi slash vill sova. Jag kommer fram till ljuset av tunneln så fort det blir torsdag eftermiddag. Offknappen trycks på, på tisdagen. Och Onknappen swischas tillbaka ett par dagar senare. Utan att jag ens bett om det. Utan att jag ens förstår varför. Livet som testar min kropp. Livet som jävlas till den grad att jag funderar vad det är. Som pågår. Mycket prat om livet nu känner jag. Nytt ord i favoritsamlingen? Så farligt är det inte, men känner att jag ska  få tillbaka känslan där alla dagar känns toppen. Fast, det är väl klart att alla har perioder. Borde kanske även testa att börja på en ny bok att läsa. En som jag kanske kommer in i mer än den nuvarande som ligger på nattduksbordet. Men jag jobbar på det.
Jag råkar dra på mej en alldeles för kort klänning på morgonen, så kanske tur att vi inte ska ut efter middagen. Kanske får dra i den senare, då jag säkert har torktumlat den förra gången den användes. Och när var det?
Eller så har min kropp ändrats på något sätt. Men ska nog inte böja mej fram för mycket, om man säger så. And this reminds me of that jag ska nog börja träna rumpa och mage lite mer nu. Försöka komma ihåg det. Ändra på saker på gymmet. Får väl fråga karlarna där borta om råd. Antingen personal, eller andra. För en har ju sagt att en ska socialisera sig mer med folket än vad en gör nu.

Annonser