Jag drömde mej bort med gamla åttiotalslåtar i går kväll. Jennifer Rush låt Power of love är fortfarande en av mina favoriter of all time. Jag klickade mej vidare. Lyssnade på Bryan Ferrys Slave to love, och hamnade i ett tillstånd där jag lät tårarna rinna. Fan. är riktigt känslig ibland. Kunde riktigt känna all denna strävan efter allt som är bra. Alla känslor som låtarna beskriver. Regnig blåsig lördagskväll i maj, lite rosévin och lugna starka kärlekslåtar från åttiotalet.  Bäddat för att hamna i ett icke-romantiskt tillstånd. Där det är tur att man är osminkad och själv. Sjunger, mimande till trettio år gamla låtar. Och så tänker man, en låt till. Sen går jag och lägger mej. Avslutar den regniga lördagskvällen med Whitesnakes låt Is this love. Går därefter in i sovrummet. Drar täcket över huvudet. Suckar. Säger till mej själv I morgon är en annan dag.

 

Annonser