Nu. Det är varmt. Det är härligt. Och vi får väl vara tacksamma över att graderna har stigit. Trots det oändliga jobbiga när man ska hem efter jobbet. Jag växer en storlek under arbetstid på grund av värmen. Min nyinköpta balconette-bh var trång när jag steg ut genom grindarna i eftermiddags. Lägg till mensen som kommer om ett par dagar. Men vi ska väl inte klaga. Kvällsölen har istället bestämts till om några veckor när E.L är tillbaka i Sverige. Innan jag åker bort. Fast nu när jag sitter här på en solig och varm balkong hade det varit gott. I alla fall.

Och jag åker till hemmagymmet. Träna. Glada. Och jag tänker på gymmet näst närmast. Det går inte att undvika. Det är oundvikligt. Och jag undrar vad som hade hänt om jag hade fått den där lägenheten jag tittade på. I närheten. Hade det sett likadant ut? I så fall.
Ibland tänker jag på ord som fåordig. Obergriplig spärr. Mot mej. Men något måste ju ha fastnat. Hos honom. Vad vet vi inte. Ibland  tror jag att jag  är den som han ogillar mest av alla. Även om det inte borde vara så. Ibland tror jag mittemellan. Ibland vet jag inte. Ibland. Ja. Annat.

I morgon har jag studiedag. ”Jobba över”. Är så omotiverad att jag dör. Typiskt när jag vill hem och duscha, fixa så fort som möjligt. Hur ska det gå? Kommer min klänning sitt som ett smäck. Som den gjorde förra lördagen. Eller ska man gissa på nej?
Puss och kram.

Annonser