Ja. Well. Det händer inte så mycket nu. Vi åkte till en liten kvartersrestaurang igår eftermiddag. Efter att vi hade varit hemma hos mej. Min bror ville kolla in lägenheten. Men maten var förvånadsvärd god. Och jag kommer med all säkerhet gå dit för take away någon gång. Det är full rulle på jobbet.  Väldigt full rulle.  Från det du sätter foten i omklädningsrummet, tills du hamnar  där igen när dagen är slut. Jag är van att sitta själv på spårvagn och buss, fram och tillbaka. Till och från jobb. Jag är rätt så trött på mornar.  Och gillar att bara sitta ner. Titta ut genom fönstret. Vara tyst. Ingen musik i lurarna.
Nu har jag sällskap på bussen varje morgon. Och det är faktiskt lite jobbigt. För det känns som om jag måste vara social. Dessutom pratar den här kvinnan/kollegan väldigt tyst. Och lite oförståeligt. Jag får anstränga mej för att lyssna när jag bara vill att hon ska vara tyst och låta mej vara. Men säger naturligtvis inget. Det är ju inte hennes fel. Liksom. Och sen beror det ju på hur väl man känner varann. När arbetsdagen är slut försöker jag ju fräscha upp mej lite grann. Försöka lukta lite gott ändå. Och har sagt till henne att hon inte måste vänta. Tror det har gått in. Ibland. I alla fall. Har med mej träningsväskan. Och jag får väl handla det sista på Ica efteråt. Har haft ett ganska så piggt ansikte det senaste. Idag ser det demolerat ut. Puss.

Annonser