Hösten. Är den här på riktigt nu? Jag märker det på mej själv.  Då jag har skrivit om det många gånger, men skriver det om och om igen.  Lugnet. Ro. När det är mer accepterat att sitta i soffan med en kopp te med honung. När det är mer accepterat att sitta med näsan i en bok.  När det är mer accepterat att ha tv-serie maraton. Även om man kan bli rastlös ibland. Höst kvällar där man fäller ner paraplyet. Går in på ett ställe. Och medan vinden gör så att färgglada löv virvlar omkring. Sitter och tar en öl. För även om sommarens glada sällskap och spring i ben. Så är det ändå fint att sitta inne på ett ställe. Varmt och gott. Se hur mörkret faller.  Vinden viner. Och luften krispigare. Och det enda man kanske förbannar sig för. Är när paraplyet vänder sig ut och in. På vägen till spårvagnen.

image

Annonser