Han skriver att han vill prata i telefon.  Men ringer inte.  Eftersom han har sonen denna vecka så ringer inte jag. Utan väntar in tills han gör det. Om han gör det.  Känner mej faktiskt lite irriterad.  Det går inte att komma med en massa leenden och lite flirt och prat på jobbet när man verkligen vill ringa, när man verkligen vill , men inte gör det.  Det räcker inte att skicka en massa blommor och pussmunnar utan handling. Utan att förklara om man nu är trött eller vad det är. Han skickar ja, nu är det längesedan vi pratade igen. Men ingen signal kommer till min telefon. På torsdagskvällen skickar jag haha, ja nu är jag ju den som föredrar handlingar och ord istället för enbart ord. Kommer att vara rätt så upptagen i helgen, men hör gärna av dej söndag eftermiddag/kväll om du har lust. Och vågar. Han skickar tillbaka rätt så snabbt. Vågar? och en smiley. Jag skriver tillbaka på fredagsmorgonen haha, ja sudda ut ordet och insert valfritt ord, känner att det har gått från hundra till noll komma nio. Och är lite förvirrad. Och det har blivit tyst.
Han skriver att han har sonen den här veckan och en ”massa annat” (ja, han satte citationstecken) och han har berättat hur det är, och är öppen med det.
(Nej, det har han inte) Han skriver vi ses på måndag och en jättestor smiley. För han har möten hela dagen, och vi ses inte.
Han har inte en enda gång ringt mej under denna veckan. Han har inte en enda gång förklarat hur allt är, eller sagt just nu är det mycket, just nu är det tufft, trött Eller vad det än kan vara.
Däremot har han varit online varenda kväll denna veckan på dejtingsajten, även under arbetstid/dagtid. Men det vet ju inte han att jag vet. Såklart.
Så jag skrev Det har ingenting med X (sonen) att göra. Att du har honom. Definitivt inte. (Smiley) så jag ber dej att fundera lite… För jag har nog inte förstått vad du vill.

Att man inte vill lägga alla ägg i samma korg, det förstår jag. Att han vill hålla alla dörrar öppna, det förstår jag. Var inne på dejtingsajten om du vill. Men vill han ha kvar mej. Så får han höra av sig. Vill han lära känna mej mer, får han sätta igång. Nu. Inte sen. För jag är redan på väg bort. Även om jag gillar honom så freaking jävla mycket. Och det har kommit nu. På den senaste tiden. Han skriver hela tiden att han vill ses. Och gör han det igen, så kommer jag att föreslå inne i stan. På en pub. En öl. Två individer som pratar. För att lära känna varann.
Berättar till slut allt för mina kollegor. Måste måste bara prata. Så himla skönt att berätta. Att säga allt (utom vissa ord, meningar som inte ska sägas) var så jävla skönt. Skickar ett meddelande, en fråga om Toppluvans efternamn. Fick svar med en gång. DET fick jag svar på.

Jag åker in till stan tidig fredagskväll. Träffar M.W. Meningen var en stor A.W. Med show. Det blev chill på en pub. Jag förklarar hela situationen. Om allt. Och jag vet inte.
E.W hör av sig, frågar vart vi är. Saknar henne så in i helvete. Nästa gång. Nästa gång. Ynglingen sms.ar när jag är på väg hem. Att jag ska ha en fin helg. Och ett hjärta. Börjar gråta. För jag saknar honom så jävla mycket. Och här sitter jag i ett mörkt vardagsrum, med bara en lampa tänd. För nu är jag hemma.

Annonser