em>Mina historier skriver i ett kommentarsfält: ”min taktik verkar vara att köra på, att försöka och att misslyckas och att bli bränd som fan men ändå vara nyfiken på vilka fler idioter jag ska träffa i framtiden”

Och det är väl så. Man försöker så gott man kan. På alla sätt och vis. Och oftast är det männen som velar. Som inte kan bestämma sig. Som inte vågar. Dubbla budskap hit och dit. Jag försöker även go with the flow när man känner sig attraherad av någon. Att det ska vara okomplicerat, enkelt, men ändå att man inte känner någon ovisshet efter ett tag. Att man har respekt mot varandra, mot varandras känslor. Att man tar ansvar. Att man vågar känna.

Sent på fredagseftermiddagen får jag besök av en gammal dejt. Vi stötte ihop på stan en dag, och jag bjöd in honom för en öl. Som blev två. Bara en massa prat. Skratt. Inget mer. Men kul.
När han lämnar min lägenhet har solen gått ner. Skymningen kommer och jag sjunker ner i soffan som jag ska försöka skruva isär. Sätta en del på balkongen. Om jag kan skruva ihop den igen. Lägga svarta filtar på. Och de stora kuddarna ska även de få svart tyg runt. Jag funderar på vad jag ska göra. Jag gör både det ena och andra.

img_20160422_204351.jpg

Vaknar på lördagsmorgonen. Powerwalk ute en timma, med hörlurar som knappt fungerar. Målar ett av de sista skåpen i köket som färgen tog slut på för ett år sedan. Målar bakom spisen, fräschar upp lister i sovrummet. Vad ska jag göra nu?

Annonser