Jag kliver ut ur min port. Fladderbyxor linne och en cardigan. Inser att jag kommer frysa ganska så rejält när jag ska hem. Sommarvärmen har bytts ut hastigt till något kallare. Väntar på vagnen. Åker fem hållplatser upp. Med musik i lurarna går jag förbi min gamla lägenhet. Tittar in. Undrar om han fortfarande bor kvar. Han som tog över kontraktet för ett och ett halvt år sedan.  Fortsätter in på gården. Över gräsmattan och trycker koden till porten i luften för att kolla om jag kommer ihåg den. Koden still works och jag promenerar tre trappor upp. Upp till min gamla granne M. Hon välkomnar mej med en stor kram. Fixar varma smörgåsar med ananas tomat skinka salami. Sallad. Rosévin. Rött vin. Vatten. Vi pratar som vanligt om allt och inget. Om hennes grannar som gör henne galen. Om min nya soffa som jag ska hämta nästa vecka.  Allt jag målat det senaste. img_20160514_112403.jpgOm hennes ex som hon träffar igen. Som hon gjort i två år. Fast han har en ny. Om att jag fortfarande är arg på grund av detta. Om att jag fattar verkligen inte varför hon gör som hon gör.  Vi pratar om vad som sker på mitt jobb.  Om Toppluvan. Vad som har hänt sen sist vi pratade. Att handskas med honom krävs uthållighet.  Jag berättar vad jag fick höra igår. Att det är inte ofta jag har haft sådant stöd på andra sidan som jag har, haft nu. Inser vilka goda människor jag har på jobbet. Överallt.  Att jag blir glad över det. Fina människor är värda det bästa. Vi börjar nästan alltid gräla. Jag och gamla granne M. Våra politiska åsikter är många linjaler ifrån varandra. Men det funkar ändå. Men jag blir arg när hon säger att vi har det jättebra jag och exsambon. Exsambon som BOR ihop med en annan.  Som har varit otrogen mot granne M. Som nu är otrogen med henne. What? Vi grälar nästan alltid om det här. Och nu säger jag något som jag aldrig har gjort. Jag har skyddat dej i så många år. Från sanningen. Men jag kan inte ha det på mitt samvete längre. Jag hatar mej själv för det här. Men din exsambo har inte varit otrogen bara en gång, utan två. Eller kanske tre. Hon gissar och frågar vem det är. Jag säger inget. Tror jag. Det hela slutar med att hon går in i sovrummet. Och jag sover på soffan. Timman är sen. Det är kallt ute. Och jag vill inte åka hem när det är kallt, regn och utan jacka. Jag vaknar på morgonen. Väcker inte min gamla granne som sover sött. Mitt samvete är med mej hela vägen hem.  Måste ringa senare. Men jag klarar inte av att se henne tro att exsambon kommer att lämna sin nuvarande för henne.  Det har inte hänt på två år. Och kommer aldrig hända.  Han är ett svin. Och har alltid varit.  Jag skulle inte ta i honom med tång ens. Och varför gör hon såhär mot sig själv?  Jag kommer få så mycket skit för det här. Men jag klarar inte av att hålla tyst längre.  Att se henne förstöra sitt liv, vänta in en man som hon redan har lämnat. Som jag verkligen ogillar sen många år tillbaka.

Annonser