Tänk på döden, står det. 

Jag ser på serien Six feet under från tvåtusen ett till tvåtusen fem. Jag var säkert ute och rände på den tiden,  och har säkert sagt att jag ska se den i tio år. Serien om en familj med en begravningsbyrå. Varje avsnitt börjar ju med någon random människa som dör. Hur personen dör. Jag tänker på döden. 

Alltså,  jag ska ju inte dö. Men vem som helst kan dö. Närsomhelst. Var som helst. Tänk om jag dör i min lägenhet. Utan att någon är här. Jag menar, tänk en fredag eftermiddag. Jag har bestämt mej för att inte göra någonting på hela helgen. Jag pratar inte med mina föräldrar varje dag. Inte ens varje vecka. Eller mina bröder. Jag kanske inte pratar med mina vänner exakt varje dag heller. Eller sms.ar. Gillar en bild, en status på Facebook. Instagram. Bloggar. Jag bor inte ihop med någon, har ingen pojkvän jag hör av mej till var och varannan dag.  De första som får reda på att jag kanske ligger skadad, eller är död. Är ju faktiskt mina kollegor på jobbet, när jag inte dyker upp.  Vi pratade om det en dag. 

Ja. Det är något jag har tänkt på. Inte så att jag är rädd. Men det kan ju faktiskt hända vem som helst. Jag menar, hur många gånger har man inte halkat i badrummet, eller tänk om man skulle tappa kökskniven. Just saying. 

I ett avsnitt vill en anhörig göra om begravningscermonin till en opera. En del av. Turandot. En av mina favoritoperor. De sjunger Nessum Dorma. Fint. Ok. Jag vill inte ha en trist begravning i alla fall. Det ska jag se till. Gärna färgglatt. Och bra musik. Fast jag ska leva till jag blir minst nittiofem. Pigg och alert. Gå på danskurser med gubbarna på äldreboendet.  Skvallra med de andra tanterna om hur bra det var förr minsann.  (Jaja) 

Ok. God natt. Vi hörs i morgon. Puss. 

Annonser

2 reaktioner till “Tänk på döden, står det. 

  1. Har tänkt på liknade sätt själv. Att skulle något hända är det kollegorna som först skulle märka något, på grund av att man inte kom till jobbet. Ibland är det en lite läskig tanke. Nu har jag under fyra år haft underbara kollegor som mer känns som vänner än kollegor.

    För något år sedan hände något liknade med en elevassistent, hen kom inte till jobbet och vi fick inte tag på hen. De fick ringa upp släktingar som inte heller fick någon kontakt. Tillslut på eftermiddagen kom första livstecknet, en fylla som hade spårat ut och personen var i en annan stad. Lite läskigt var det innan man visste.

    Six feet under är en bra serie.

    1. Usch, ja sånt är läskigt! Tur att hen var oskadd! Och visst är det en hemsk tanke egentligen. I serien är det en kvinna som låg död i flera dagar. Vad som helst kan ju hända. Ja, serien är bra. Och att jag äntligen tog tag i att börja se den :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s