Vaknar till så smått. En lös hårsnodd sitter på sidan av huvudet och är tre sekunder från att ramla ner på golvet när jag reser mej upp från sängen.  Håret står åt alla håll. Ska ju bara till gymmet, så What ever. Orkar inte ens fixa ansiktet, bara lite foundation. Tja tänker jag. Ser väl hyfsat pigg ut ändå när jag kliver ut genom dörren två timmar senare. Vad trött du ser ut säger Ynglingen när vi under en timma äter smörgås och dricker kaffe innan jag börjar dagens träningspass. Jag skrattar till och säger tyckte precis tvärtom, och har ju ingen mascara ens. Passet går bra, men har fortfarande inte kommit in i semesterkänslan därinne. Att träna lite längre än vanligt. Men ändå ta det lugnt.  Precis som Skalman verkar det som om jag har en tidsinställd klocka. Nu är det dags. Dags att åka hem.  Till vad då? wp-image-2080709917jpg.jpegFortsätta måla, möblera om. Grejar ändrar om lite. För det har jag gjort.  Och helt plötsligt har jag en bokhylla till övers, (likadan som den vita stora, fast bara två gånger fyra rutor) och skulle behöva ha en fåtölj till. Hmm.  För det blev lite tomt i ena hörnet i vardagsrummet. Och sladdar syns. Om jag inte flyttar fåtöljen dit igen då. Det lilla bordet som jag köpte på secondhand för tre månader sedan,  blev också grått. Används nu som nattduksbord. Eh, börja packa kanske?

Annonser