Det är tyst.  Så freaking tyst. Kanske någon enstaka gräsklippare. Kanske någon moped. Annars tyst.  Det är liv och rörelse hamnen när jag kliver av båten på onsdagseftermiddagen. Promenerar längs vattnet bort mot huset.  Äter. Dricker kaffe.  Läser. Och läser ännu mer. wp-image-483100261jpg.jpegDet är tyst. Så tyst. Jag vaknar av att mamma skramlar i köket som ligger precis under mitt rum. Hon bakar bullar och doften av det får mej att sjunka ner i en stol. wp-image-269317715jpg.jpegFortfarande sömndrucken. Men utsövd. wp-image-191151239jpg.jpegEn frukost senare tar jag på mej kläder, promenadskor och beger mej ut. wp-image-1831858864jpg.jpegEfter en bit på asfalt känner jag lukten av hav och skog. wp-image-933832430jpg.jpegPlatsen där jag ofta brukade gå. Men det var evigheter sedan. Minnena dyker upp. wp-image-1026150655jpg.jpegHur vi som barn och sedan tonåringar var här nere. wp-image-1424863752jpg.jpegDå fanns det ingen riktig promenadslinga.  Kolsvart om nätterna, men ändå var vi där ibland.   wp-image-693811177jpg.jpegTar mej runt slingan och därefter förbi en av kyrkorna på ön, förbi alla hus som ligger mitt i byn. Hem och duschar. Och bara tar det lugnt. I morgon powerwalkar jag runt andra ön.

Annonser