Samtidigt som jag snurrar runt på dejtingsajten, halvt ointresserad klickar runt, letandes efter något som kanske kan vara lite intressant, pratar jag och Henrik fortfarande inte på ett riktigt sätt. Räknar på fingrarna för hur många månader det är nu. Halva min tid på detta jobb. Crazy. Jag ser att han är nervös, vänder ett par gånger men tänker fan. Sluta vara det. Varför? Tar det inte på krafterna för oss båda två?  Att ständigt vara inom någon slags bubbla. Att ständigt ha blickar, men inget prat. Gå runt tysta. På ett jobb där det är en massa prat runtomkring. Och vi två tysta som möss? 

Annonser