Elva. Klockan var alltså elva när jag slog upp ögonen i förmiddags.  Två nätter i rad med långa sovtimmar. Wonderful. Jag har inte ens barn. Och kan egentligen sova hur länge jag vill på helger. Ändå är det inte ofta det händer. Ni vet, dagen som försvinner om man sover bort den.  


Innan Glöggmingel åker jag till andra sidan stan för att köpa en tavla. Dock är den för stor för att släpa på fram och tillbaka när jag inte ska hem direkt. Åker dit efter jul igen. 


Sällskapet hemma hos Ias hemlis och Jazz är fint. Det är småprat, glögg, vin och tillbehörigheter. Åker hem med en glad känsla i kroppen. 


Vissa tror att jag och Jazz lärde känna varandra först, i och med att vi gnabbas rätt så mycket. Men Ias hemlis är den som fångade mitt vänskapshjärta först. Jag är på gymmet strax efter tolv. Redo för ett intensivt cardiopass. 


En av de crosstrainer-liknande maskinerna heter numera The killer.  Vi kommer bättre och bättre överens med varandra. Resten av söndagen tillbringas hemma. I morgon kväll är det julbord med jobbet. Med de som inte är mina nära kollegor.    

Annonser