Jag har under de sista åtta nio åren varit mindre och mindre intresserad av julklappar. Hysterin över att vinna över någon annan när det gäller att köpa, ge, få bättre eller dyrare julklapp får mej att dra öronen åt mej. I vår familj har vi de senaste åren lottat vem vi ska köpa till. En julklapp. wp-image-1301292044jpg.jpgAlla får något. Känns som om man bara byter sedlar med varann. Barnen får naturligtvis sina klappar. Och naturligtvis blir det en och en annan julklapp som köps som lite extra på moset. Jag ger hellre något till någon när jag ser en sak, en grej på stan som jag vet skulle passa någon lite extra. Spontant.  ”Jag tänkte på dej när jag såg denna.”  Ungefär.  wp-image-437312572jpg.jpgMina föräldrar kom hit vid halv tolv i förmiddags. Sedvanliga risgrynsgröten med vörtbröd och kaffe intogs. Film. Choklad. En likör. wp-image-1454441291jpg.jpgTraditionellt julbord med alla tillbehör samt isländskt rökt lammkött (hangikjöt) och isländskt laufabrauđ. (Från början är det ett bröd som kommer från norra Island, men nuförtiden så äter man det över hela landet. Brödet kavlas ut tunt och en skär sedan ut olika mönster i brödet innan det friteras i ex kokosfett. )  wp-image-1183592384jpg.jpgVila och ytterligare en kaffe i soffan. Ris a la Malta.  En lugn jul. De åkte hem vid halv åttatiden. Passa en båt som ska ta dem hem i storm och regn. Var är snön? Nu sitter jag här. Sminket är borttaget. Kjolen hänger i garderoben.  Och julduken har vikts och lagts undan. Ett kylskåp fullt med en massa rester. En öl på soffordet. Och myskläder. Underbart. Första julaftonen i denna lägenhet. 

Annonser