Snön fortsätter att yra runt runt i luften. Inga stora flingor,  utan små små vita korn. Trots snön, så hör jag fåglar kvittra. Det är mars månad. Vintern kom sent. Vi diskuterade vårjackor i helgen, att det kanske snart går att byta jacka. Istället för en tunnare. En otymplig och i dun. Igår kväll smorde jag in bröst och hals med vicks blå. Och för första gången kände jag faktiskt att det brände. Att jobba aktivt och på språng är ansträngande. Men det går.  Träningsväskan lämnades kvar på jobbet och kanske kan man bli kvitt det här till och från känningarna som jag har haft i två veckor nu. Det blir ändå ingen träning i helgen. 

Jag försöker åtminstone söka aktivt efter en blick. Försöker att inte slå ner blicken.  Ge inte upp. Ge inte upp. Inte nu. I en tid som denna. Då det borde finnas mer gemenskap. 

Annonser