Jag är i princip noll procent kompatibel med playstation, xbox and What so ever. Min äldste brorson fyller år snart. Inför dopet av den lille köpte jag även en liten present till den stora. Han fyller ju ändå år snart tänkte jag.  Grejen är den att min äldste brorson är så medveten. Han vet vad han vill. Han vet exakt vad han ska säga.  Han fyller sex år nästa vecka.  När han öppnade presenten dagen innan lillebrors dop tog det inte mer än en halvtimme innan han tog fram leksakskatalogen och sa jag trodde faktiskt att du skulle köpa en sån här till mej, och pekar på någon starwars-legofigur. Men jag fyller ju faktiskt år snart.  

Även när min brors familj stod framme vid prästen för att lillebror skulle döpas sa han just det, till prästen: jag fyller år om en månad. Kanske beror det på att han har varit ensambarn i fem och ett halvt år. De två senaste åren har jag varit en ”våga vägra köpa lego-faster”.  Han bygger lego som en tio elvaåring skulle göra. Han spelar minecraft och andra spel. Och nu då är även jag inblandad i dessa spel. Fick ge upp fysiska affärer, då jag inte hittade just ett spel som min bror hade sagt att jag kunde köpa. Beställde på cdon. Men gick allt galant? Nej. Trots att jag dubbelkollade tre gånger så att leveransadressen och mobilnummer för avesering gick till min bror i Bollnäs, så stod det i bekräftningsmailet mitt namn med adress i Bollnäs, och mitt mobilnummer för avesering. Har mailat, men det återstår att ser hur detta går. 

Bytte gymmet mot en nästan två timmar lång powerwalk i morse. Första gången sedan i höstas jag tog just denna sträcka. Vilket inkluderar den där långa branta backen man inte vill titta upp på. Blicken ner I backen,  och bara traska fort. 

Annonser