We write the story.

En vårsolig fredagskväll. Uteserveringar har öppet. Skratt och musik hörs i staden. Helgen har precis börjat för alla vardagsarbetande människor. Avicii. Tim Bergling.Död. Jag är fortfarande rätt så förkrossad. Såg dokumentären om honom för ett par veckor sedan. Inte helt oväntat. Utmattad. Slut. Människor som pushar exakt hela tiden. Även i en säng på ett sjukhus. Hur han försökte dra en gräns, men inte så många som respekterade. Beundrar honom att han slutade, trots att jag aldrig fick se honom live. Hälsa och välmående betyder mycket. Andra stjärnor beskriver honom som ett musikaliskt geni. Träningen går rätt så segt denna veckan. Men ett par pass fick jag till. Får se hur det blir I morgon sen eftermiddag.

Då jag har väggar av betong på balkongen, (fortfarande ingen borrmaskin) skruvar jag upp hyllor vid fönstren. Det är bara de små avlånga fönstren ovanför och balkongdörren som går att öppna.

Så jag även där, förutom på borden kan ha ljus. Sätter även ut en glascylinder med mina ljusslinge-bollar. Återstår nu om jag ska klä om soffan, köpa nya kuddar. Och så vidare.

Jag börjar på en ny bok. En psykologisk thriller. En bladvändare. Kan man säga. Det känns fortfarande bra med en ny chef. Hon är yngre än vår gamla. Och kommer från en annan kommun. Hon ser saker med nya ögon. Hon tar vissa grejer på allvar. Det känns som om någon faktiskt lyssnar på vad man har försökt att säga inom själva arbetet. Jag har även kunnat säga saker rakt ut, och hon tar det på allvar. Eller typ, hon tycker lika. Något som ingen har gjort innan. Saker som jag försökt säga länge. Jag är, trots mina snart trettionio år faktiskt yngst. Och som sagt, nej. Vi har det inte alltid så bra i vårt arbetsteam. Oavsett vad någon annan säger. Och det jag ska göra nu. Är att nästa vecka, trots brist på många ordinarie personal berätta för dem att de nu ska, verkligen ska berätta exakt allt. Om Henrik. För även om vi pratar, då pratar vi/de inte om det. Fortfarande. Och det stör mej. Jag behöver få dem att prata. Och ingen gör det självmant. Jag behöver få veta mer saker, än det jag vet. Sen. Sen går jag vidare till andra och säger likadant till dem.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s