Om gamla saker och ting.

De där kandelabrarna i guld som jag suktat efter i ett par år. De där som alltid stod på en rätt så retro skänk i finrummet hos farmor och farfar i alla år. Finrummet som never ever användes i stort sätt. Det var väl ingen som var fin nog. Jag vet inte om jag hörde fel, eller om jag helt enkelt mindes fel, för i alla år har jag fått för mej att farfar köpte dem på Gripsholms slott. Så är tydligen inte fallet.

Under julhelgen pratade vi hemma på ön ganska mycket om allt. Om släkten. Om huset som skall säljas med mera. De två kandelabrarna är inte köpta. Dem fick farfars mor (eller om det till och med är ännu längre bak, ) som var kokerska på Gripsholms slott för lång och trogen tjänst när hon slutade där. De ska nu värderas. Kan ju säga att dem kommer jag nog inte att få ärva. Kommer få hennes tv, nyare än min som tydligen börjar bli gammal. Från en dag till en annan tycker tv.n att den ska värma upp först.

Men fick veta att den antika våg jag har i köksfönstret tillhörde min farmors mor. Har aldrig ens frågat var den kommer ifrån. Tyckte den passade in, och tog med den hem från ön för kanske två tre år sedan.

Kandelabern på fot som står i vardagsrummet är ju också farmors. Fick den för tre och ett halvt år sedan.

En annan grej som jag även där har hört fel/minns fel, eller kanske är det så att min farfar kom med en osanning när jag var fjorton femton år. För så som jag har hört så var min farmor gravid med min äldste farbror när hon träffade farfar. Alltså, så är han min halv-farbror. Farbror L fick då bo hos sin mormor och morfar. Min pappa och farbror C fick veta när de var i sjutton/nitton år åldern att farbror L inte var deras kusin, utan deras halvbror. Och att farfar sa till farbror L att han fick gärna ta farfars efternamn när allt detta uppdagades. Det gjorde L inte, utan har även idag farmors flicknamn. har jag fått höra. Och alltid trott. Jag har ju egentligen aldrig varit intresserad av vilket år de gifte sig. Men farbror L är född 1946. Farmor och farfar träffades 1948 och gifte sig 1949. (Pappa född 1950 och farbror C 1952) Så jaha. Farfar ville tydligen ha en egen familj, och då fick farbror L bo hos sin mormor och morfar. Alltså, hur kan man bara göra så? Överge sitt eget barn? Sen hade då farfar sagt att han ville adoptera farbror L, som då sagt nej.

Farmor och farfars hus ska säljas, och det pågår redan någon slags käbbel om vem de ska ta som mäklare. Och att det absolut ska vara öppen budgivning, eller typ att pappa och farbror C vill veta vilka som budar. Frågade dem om de verkligen tror att L (pensionerad polis, som även har jobbat i El Salvador som föreläsare för poliskår) skulle ha något fuffens för sig. Får då som svar: Det finns en hel del saker som du inte vet, och som du aldrig kommer att få veta säger då min pappa som är pensionerad millitär. Hårda bud i Mellerud typ. Eh, jaha. Det är mycket man får reda på, på äldre dar alltså. Farbror L.s riktiga pappa vet jag namnet på. Men naturligtvis aldrig träffat (Han har sagt att han inte vet hur många barn han är pappa till, från Ystad till Haparanda) Farbror C har även lagt in honom i vårt släktträd, då han släktforskat väldigt långt ner.

För lite mer än ett år sedan fick jag reda på att min otroligt envisa farmor blev skitsur när farbror L inte ville fira sin sjuttio års dag hemma i Sverige när det begav sig. Så hon hörde inte ens av sig och grattade. Då blev farbror L sur för att hans mor inte grattade honom, och de pratade inte med varandra på ett år. Alltså, vad har jag för släkt? Farmor och hennes bror pratade ju inte heller med varandra på flera år (han är död sedan några år) De försonades när farfar låg på sjukhus innan han dog för lite mer än fem år sedan.

Har nu ett par gånger sagt till min bror i Stockholm och bror i Bollnäs att vi tre ska fasiken hålla ihop. Oavsett om något blir strul, och då pratar vi med varandra. Punkt. Så här ska vi inte ha det. Min kära mamma, med det stora guldhjärtat sa förra året några kloka ord. Säg det du vill säga. Kyss den du vill kyssa. Krama. Försonas. Vi vet aldrig vad som händer i morgon. Vad som helst kan hända. Ta tillfället i akt.

Annonser

2 reaktioner till “Om gamla saker och ting.

  1. Alltså inte kul med all familjebråk och strul i sig, men ändå skrattade jag åt ditt inlägg :) Släkten är ju helt klart värst… vi har haft en hel del gnabb i våran också. Det löser mangenom att umgås så lite som möjligt med dem :)

    1. Haha, ja vi umgås ju inte heller så ofta, väldigt sällan till och med. Plus otroligt liten släkt. Alla vi bor ju så långt ifrån varandra också. Har faktiskt mer kontakt med mina isländska släktingar via facebook och blir uppdaterad, än mina svenska kusiner med familj till exempel 😊

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s